När man måste vara tyst
Dagen har nu övergått till natt och man har en känsla av att man måste vara tyst.
Sitter och lyssnar till musik som gör mig lugn, men helst skulle jag bara vilja
vrida igång ljudet och vråla med de sköna raderna av Raubtier.
Men vi har vuxit upp med att efter ett klockslag ska det vara tyst. Men jag vill
inte vara tyst. Jag mår bra av att höras och jag mår bra av musik. Vi styrs hel tiden
av regler som vi fått av våra föräldrar under åren av uppväxt. Av tio saker som barn
kritik av sina föräldrar så är bara en sak positiv.
Det är en skrämmande tanke när man ser det i siffror. Att det vi vuxna säger till barnen
är till större delen negativa saker. Så som "Nej gör inte så", "du får inte klättra där",
"tror du vi tycker det där var roligt" med mera. Man undrar hur lång tid det ska ta innan
barnet frågar vad det gjort för fel när den hör sitt namn. Man får höra så mycket negativt
så att man till sist kopplar sitt namn till något negativt.
Så när man vill ha sin röst hörd eller bara skrika ut lite, så får man vänta till man är i skogen.
Sitter och lyssnar till musik som gör mig lugn, men helst skulle jag bara vilja
vrida igång ljudet och vråla med de sköna raderna av Raubtier.
Men vi har vuxit upp med att efter ett klockslag ska det vara tyst. Men jag vill
inte vara tyst. Jag mår bra av att höras och jag mår bra av musik. Vi styrs hel tiden
av regler som vi fått av våra föräldrar under åren av uppväxt. Av tio saker som barn
kritik av sina föräldrar så är bara en sak positiv.
Det är en skrämmande tanke när man ser det i siffror. Att det vi vuxna säger till barnen
är till större delen negativa saker. Så som "Nej gör inte så", "du får inte klättra där",
"tror du vi tycker det där var roligt" med mera. Man undrar hur lång tid det ska ta innan
barnet frågar vad det gjort för fel när den hör sitt namn. Man får höra så mycket negativt
så att man till sist kopplar sitt namn till något negativt.
Så när man vill ha sin röst hörd eller bara skrika ut lite, så får man vänta till man är i skogen.
Alla människor har något de bara vill skrika ut. Antingen är det glädje eller något annat,
men alla behöver någon gång skrika. Jag vet i alla fall att jag behöver det med jämna mellanrum,
och ska jag då ta hänsyn över vilken tid det är? Då är vi tillbaka till den rutan där vi ska
anpassa oss till alla andra. Gör vi det så har vi ingen chans till att få vråla ut våra känslor.
Så när måste man vara tyst? Aldrig! Men det är bara du som bestämmer över dit eget val
över hur du ska göra.
men alla behöver någon gång skrika. Jag vet i alla fall att jag behöver det med jämna mellanrum,
och ska jag då ta hänsyn över vilken tid det är? Då är vi tillbaka till den rutan där vi ska
anpassa oss till alla andra. Gör vi det så har vi ingen chans till att få vråla ut våra känslor.
Så när måste man vara tyst? Aldrig! Men det är bara du som bestämmer över dit eget val
över hur du ska göra.
Kommentarer
Trackback
